Hockeyfreaket

Jag känner att jag behöver skriva av mig nu. Kanske har nämnt det nån gång tidigare i bloggen men känner att det e dags å skriva av sig ordentligt nu. Känner att jag behöva lätta på mitt hjärta.

Jag minns fortfarande den där dagen precis som om den var igår, jag minns vartenda ord vi sa till varandra.
Jag känner mig så lättad å fri nu, jag kan träffa vem jag vill och jag kan göra vad jag vill utan att nån misstycker å förbjuder mig.
Visst det fanns bara en person i mitt liv då så jag hade ändå inte träffat nån annan.. Men jag tycker inte om förbud, och jag bröt ändå mot det förbud jag hade. Varför? Jo för jag e ingen man kan säga till att du får inte göra si eller så. Jag va rädd för att förlora dig men jag sket i det för en stund. Jag lever mitt egna liv, jag e fortfarande ung. Jag har massa tid på mig att träffa folk å skaffa nya kompisar! Och detta ska jag göra utan förbud.
Att man förbjuder nån för å träffa andra människor även om det bara e kompisar så är det bara tecken på att personen inte litar på en. och det e inget bra!

Jag har det mycket bättre hemma nu också, pappa har vart hemma den här veckan men jag har faktiskt inte haft nåt emot det. Men jag e i skolan stora delar av dagen och träffar honom inte så mycket, enda gången vi träffas e typ när vi äter och på kvällen om jag känner för å va lite social med dom framför tvn.
Annars så ses vi inte mycket mer. Men jag har tänkt det att ju mindre vi ses desto bättre för då bråkar vi inte.
Men på söndag åker han igen å jag har 2 veckor själv med mamma:) vilket jag inte har nånting emot!

Det enda jobbiga som hänger över mig nu är skolan. Jag känner absolut ingen glädje när jag kommer dit längre. Jag tycker inte det e kul å träffa kompisarna å tycker det e ännu mindre kul å träffa lärarna å ha lektioner..
Tycker inte om å känna så angående kompisarna. Tycker verkligen det e asjobbigt! Jag kämpar verkligen för att vara glad å typ skratta men det känns inget värt. Vill bara hem å sova, orkar inte med längre..
Jag saknar mina gamla kompisar.. Typ som Maja & Becca bl.a..:/

Jag har massa frågor men inga svar.. Det är speciellt en fråga jag tänker över, men jag vet verkligen inte vad jag vill eller hur jag ska göra. Ska jag svara JA eller NEJ?

Det här var bara lite av det jag orkar dela med mig av just idag. Kanske lättar mer på mitt hjärta nån annan dag..